Nya marknadsrättsliga regler

Wistrand Advokatbyrå svarar på dina frågor inom marknadsrätt.

[Artikel från Wistrand Advokatbyrå – > LÄNK]

Det händer mycket på lagstiftningsfronten som har bäring på konsumentskydd och marknadsföring. Reformerna sker huvudsakligen till följd av den digitala strategi som EU benämner ”Digital Single Market” och ”New Deals for Consumers” med syfte att förbättra de juridiska spelreglerna i EUs digitala miljö. I denna artikel ska vi titta på några av de förändringar som är på gång.

 

New Deals for Consumers – Ett moderniserat konsumentskydd

Projektet ”New Deals for Consumers” syftar till att stärka konsumenters möjlighet att dra nytta av de rättigheter som tilldelas dem i unionsrättslig lagstiftning samt att öka medvetenheten om konsumenters rättigheter och möjlighet till kompensation. Arbetet med att implementera reglerna i svensk lagstiftning påbörjades tidigt 2021 och i utredningen ”Ett moderniserat konsumentskydd” presenterades ändringar som ansågs nödvändiga för att genomföra det s.k. ändringsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161). Regeringen har nyligen föreslagit en lagrådsremiss baserat på utredningen.

I det följande redovisas för några av de viktigaste förslagen, vilka kan antas få stor praktisk betydelse för såväl konsumenter som näringsidkare.

Otillbörlig marknadsföring

Ett antal förändringar föreslås i marknadsföringslagen (2008:486), däribland införandet av ett krav på att näringsidkare som tillhandahåller kundrecensioner ska informera konsumenten om, och i ett sådant fall hur, det är säkerställt att recensionerna kommer från konsumenter som använt eller köpt produkterna.

Vidare föreslås införandet av en ny bestämmelse som ålägger den som tillhandahåller en marknadsplats online att informera konsumenten om huruvida den som erbjuder en produkt är näringsidkare eller inte.

Information om prissänkningar

Utredningen föreslår ett införande av en bestämmelse i prisinformationslagen (2004:347) enligt vilken näringsidkare vid prissänkningar är skyldiga att även tillhandahålla uppgift om det lägsta pris som gällt inom de närmaste 30 dagarna. I det fall att prissänkningen skett gradvis ska istället det pris som gällde före den första prissänkningen uppges.

Distansavtal och avtal utanför affärslokaler

I distansavtalslagen (2005:59) föreslås bland annat införandet av en bestämmelse som ålägger en näringsidkare som tillhandahåller en marknadsplats online ett ansvar att tillhandahålla konsumenten viss information innan ett avtal ingås. Dessutom föreslås att tillämpningsområdet ska utökas till att även omfatta bland annat tillhandahållande av digitalt innehåll som levereras till konsumenten på ett annat sätt än på ett fysiskt medium. Reglerna ska gälla även om motprestationen inte medför någon betalningsförpliktelse för konsumenten utöver att denne ska tillhandahålla sina personuppgifter.

Utökade möjligheter till sanktionsavgifter

Sanktionsavgifter föreslås kunna påföras vid brott mot ett antal konsumentskyddsregler. Ändringsdirektivet uppställer krav på att sådana sanktionsavgifter ska kunna uppgå till fyra procent av ett företags årsomsättning. I enlighet med direktivet föreslås i lagrådsremissen att den nuvarande övre beloppsgränsen om tio miljoner kronor tas bort till förmån för en övre procentuell gräns om fyra procent av årsomsättningen. Ändringsdirektivet innehåller därtill möjlighet till beslutande om begränsningar i fråga om utdömande av avgifter, på så sätt att det endast krävs vid fortsatta överträdelser samt vid gränsöverskridande handel. Dessa begränsningar återfinns endast till viss del i den svenska lagrådsremissen, enligt vilken sanktionsavgifter ska kunna påföras också vid nationella överträdelser samt vid förstagångsöverträdelser vid brott mot avtalsvillkorslagen.

Det fortsatta lagstiftningsarbetet

Enligt ändringsdirektivet skulle nödvändiga bestämmelser ha antagits av medlemsländerna senast den 28 november 2021, och tillämpas fr.o.m. den 28 maj 2022. Regeringen lämnade så sent som den 27 januari 2022 en lagrådsremiss innehållande de aktuella förslagen där ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Implementeringsarbetet lider således mot sitt slut, och det återstår nu att se hur förslaget tas emot av lagrådet samt hur propositionen därefter slutligen utformas.

Förslag till ny konsumentköplag

Vidare har regeringen under januari i år överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till en ny konsumentköplag. Förslaget genomför de båda EU-direktiven om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/770) och om försäljning av varor (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771). Den nya konsumentköplagen anses också vara en modernisering av konsumenträtten vid köp av varor och vid avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster. Den nya lagen ska reglera vad som gäller för leverans av varor och digitalt innehåll samt vid dröjsmål med att leverera eller betala. Den ska även reglera vad som utgör fel på vara eller digitalt innehåll, vem som är ansvarig för sådana fel samt vilken rätt konsumenten har att få felet avhjälpt.

Dessutom innebär den nya lagen ett införande av regler vid konsumentköp av levande djur. Syftet med dessa regler sägs vara att få till stånd en mer ändamålsenlig ordning för såväl konsumenter som för näringsidkare, samt bidra till en god djurvälfärd. Den nya konsumentköplagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2022.

Digital Services Act

En annan nyhet inom ramen för projektet Digital Single Market ämnar huvudsakligen till att förena medlemsländernas digitala marknader och förbättra konsumenters tillgänglighet till densamma. Bland annat föreslås införandet av Digital Services Act vilken skulle revidera det s.k. e-handelsdirektivet från 2000.

Förslaget till Digital Services Act syftar till att skapa gemensamma spelregler för digitala plattformar (oavsett storlek). I praktiken skulle plattformarna åläggas ökade krav på transparens och ett större ansvar för det innehåll som publiceras samt en skyldighet att på eget initiativ plocka bort olagligt innehåll. Förslaget omfattar dessutom skärpta regler för s.k. dark patterns och skydd av unga användare. Om förslaget antas av EU-kommissionen kan förordningen antas träda i kraft under år 2023 och blir då direkt tillämplig i alla EU:s medlemsländer.

Avslutande kommentarer

Ett flertal medlemsländer har redan nationella bestämmelser som syftar till att i konsumentskyddshänseende reglera digitalt tillhandahållande av varor och tjänster. Nationella ambitioner har således inte tidigare saknats på området, men till följd därav anses unionens lagstiftning idag vara fragmentiserad. En gemensam nämnare hos samtliga häri berörda förslag är alltså att de ämnar harmonisera den europeiska digitala marknaden och därigenom överbrygga det regulatoriska lapptäcket.

Ändringarna kommer för svenskt vidkommande innebära att delvis nya och preciserade krav ställs på näringsidkare. Detta medför i sin tur ett behov för såväl stora som små verksamheter att se över och vid behov justera sin marknadsföring. Ökade krav och skärpta sanktioner innebär också att annonsörer och tjänsteleverantörer i framtiden har mer att vinna på ett systematiskt arbete för att parera risker som är förenade med brott mot marknadslagstiftningen. ●

 

Wistrand – information & kontakt

Wistrand är en av Sveriges största advokatbyråer med närmare 200 medarbetare på kontoren i Stockholm och Göteborg. Sedan 1915 har vi levererat affärsjuridisk rådgivning av högsta kvalitet
till privata och offentliga aktörer i svenskt och internationellt näringsliv.

Christel Rockström
Advokat/Partner
christel.rockstrom@wistrand.se
+46 8-50 72 00 45

Erik Ullberg
Advokat/Partner
erik.ullberg@wistrand.se
+46 31-771 21 76