Många möjligheter för svenska företag i Finland 

Handeln mellan Sverige och Finland har utvecklats positivt under flera år. Konjunkturnedgången till trots finns fortfarande ett stort intresse för att satsa på finländska företag bland investerare. Och hittills har den finländska ekonomin klarat sig oväntat bra under pandemin, enligt experterna. 

[Artikel från Finsk-svenska handelskammaren, Skribent: Martin von Pfaler]

Finsk-svenska handelskammaren arbetar aktivt och konkret med att underlätta handeln mellan Finland och Sverige. Uppdraget är att hjälpa finländska bolag till Sverige men i praktiken handlar verksamheten om att skapa kontakter mellan företag i båda länderna.

– Handeln mellan Sverige och Finland har utvecklats positivt under de senaste åren. Det finns fortfarande många möjligheter för svenska företag i Finland och vice versa, säger Kjell Skoglund, vd för Finsk-svenska handelskammaren.

För svenska företag kan den finska marknaden verka nog så lockande men språkbarriären kan ofta kännas oöverkomlig. Engelska fungerar i de flesta fall men det är viktigt att komma ihåg att kommunikationen också kan ske på svenska.

– Svenskan är ett officiellt språk i Finland, vilket bland annat betyder att myndigheterna ger service på svenska. Det gör det lättare för svenska bolag att etablera sig i landet. Fem procent av finländarna har svenska som modersmål och många fler talar flytande svenska, upplyser Skoglund.

Den ekonomiska situationen ändras för närvarande snabbt på grund av pandemin. Varje vecka kommer nya beslut som påverkar utvecklingen. Det gör det svårt att blicka in i framtiden och vidta åtgärder som baserar sig på fakta samt lita på prognoser som normalt sett är relativt tillförlitliga.

– Osäkerhet har aldrig varit bra för ekonomin och nu gäller det att hitta former där vi kan samverka utan att osäkerheten tar överhanden. Ökad digitalisering och minskade handelshinder gör Norden mera konkurrenskraftigt inför den dag då uppgången kommer, sammanfattar Skoglund.

Nedgången inte lika brant i Finland

Finland och Sverige är exportberoende länder som drabbas hårt när utrikeshandeln gått ner på grund av covid-19. Före pandemin utvecklades handeln positivt och Finlands export till Sverige ökade med en femtedel under perioden 2015–2019. Under våren 2020 minskade exporten kraftigt men återhämtade sig delvis under sommaren. I juni låg exporten till Sverige 12 procent lägre jämfört med året innan. Det är en mindre nedgång än exporten till det största exportlandet Tyskland, som minskade med 17 procent.

Mauri Kotamäki, chefsekonom på Centralhandelskammaren i Finland, tar fasta på några signaler som han ser som positiva:

– I Finland har nedgången inte varit lika brant som på andra håll, vilket överraskat experterna. Trots en hårdare nedstängningspolicy i landet ser siffrorna delvis bättre ut än i många andra länder.

 

Kotamäki konstaterar att flexibilitet på arbetsmarknaden är av avgörande betydelse för ekonomin.

–  Hittills har vi inte sett någon alarmerande ökning av arbetslösheten i Finland. Vi har ett väl fungerande permitteringssystem som medger att en anställning kan behållas även under den tid som en person är permitterad. Det är en förutsättning inte bara för trygghet utan för att snabbt kunna återgå i produktion när konjunkturen vänder, förklarar han.

Fortsatt intresse för finländska företag

En egenskap hos den rådande ekonomiska krisen är att den slår väldigt olika mot olika branscher. I Finland, precis som i Sverige, har turist-, event- och besöksnäringen drabbats hårt. Många företag som erbjuder tjänster direkt till konsumenter har också fått det kämpigt.

Det finns samtidigt vinnare.

– Traditionellt har Finland varit starkt inom framför allt HealthTech och digitalisering men även CleanTech och bioekonomi. Inom dessa branscher finns företag som till viss del till och med gynnats av krisen, säger Lars Hagebris, Senior Advisor på Business Finland och Invest in Finland.

Enligt Hagebris uppskattas utländska investeringar (Foreign Direct Investment, FDI) att minska med 40 procent globalt under 2020 jämfört med 2019. Detta på grund av försiktighet i samband med pandemin, men även därför att den allmänna globala konjunkturnedgången påverkar företagens investeringsvilja.

– Vi förväntar oss också en nedgång i investeringarna till Finland. Samtidigt gäller det att komma ihåg att majoriteten av investeringarna fortfarande genomförs. Många riskkapitalbolag visar alltjämt stort intresse för exempelvis finländska startup-bolag. På det området har jag inte sett någon förändring mot läget innan krisen, uppger Hagebris.

De reseförbud som länderna har infört på grund av pandemin har försvårat för investerarna eftersom det är svårare att få till fysiska möten med de företag man är intresserad av att investera i. Även för detta finns dock en lösning.

– Jag upplever att det blivit mer och mer vanligt med investeringar på distans. Det är något som investerare kommer att behöva lära sig. I viss mån gynnar det våra länder, som geografiskt sett är belägna i periferin, förklarar Hagebris.

 

Skriven av: Martin von Pfaler