Hur får du dina medarbetare att leva varumärket?

Starka, synliga och efterlevda värderingar bygger ett trovärdigt och svårkopierat varumärke. Det finns tre principer som värderingsdrivna organisationer agerar utifrån. De går från ”jag” till ”vi”, från ”What’s in it for me” till ”What’s best for the common good”, och från att vara ”bäst i världen” till att vara ”bäst för världen”.

[>> Artikel från Madicon, skribent: Eva Ragnå]

Alla organisationer är egentligen värderingsdrivna eftersom de består av människor, och vi är alla värderingsdrivna. Den intressanta frågan är huruvida kulturen i en organisation är medveten och gemensam, och om den önskade kulturen efterlevs eller inte. De värderingar som genomsyrar en organisation sätts alltid av nuvarande – och i viss mån även av tidigare – ledare. Deras agerande påverkar hur medarbetarna agerar och förmedlar varumärket.

Det kan kännas orimligt att ledarnas medvetenhet kring sina egna värderingar ska påverka varumärket. Men den krassa sanningen är att den gör det. Genom ökad insikt kring de egna och medarbetarnas värderingar fattar man mer genomtänkta och kloka beslut. Beslut som grundar sig på vad människor verkligen tycker är viktigt. När människor får ökad insikt om vad som är viktigt för dem själva, deras kollegor och deras medmänniskor agerar de som en enad front i önskad riktning med gemensam kraft. De blir en viktig del av varumärket.

ETT SÄTT ATT arbeta med värderingar är CTT, Cultural Transformation Tools, som kommer från Richard Barrett Values Center. Det är en metod och ett verktyg för att mäta, kartlägga och medvetandegöra människor om deras värderingar. CTTmätningar används i över 50 länder och i flera tusen organisationer runt om i världen. Du kan mäta och arbeta med värderingar på individ-, team-, och organisationsnivå, i städer och länder. I grunden är det ett verktyg för att skapa ett värderingsdrivet samhälle, men eftersom kulturkapitalet är en stark konkurrensfördel så är det intressant även för marknadssidan.

NÄR DU BÖRJAR kartlägga och prata organisationskultur får du även förklaringar till varför du upplever att saker är som de är, vad som är bra, vad som är dåligt, och vad som efterfrågas. För våra värderingar uttrycks i våra beteenden och övertygelser. Om det förekommer begränsande värderingar så kommer det att visa sig som ett energiläckage i organisationen. Enligt Values Center påverkar varje potentiellt begränsande värdeord som kommer med på top-tio-listan över levda värderingar i en organisation omsättningen med en minskning på ca 5 %. Värderingarna har alltså en direkt påverkan på resultatet.

Faktum är att undersökningar visar att företag som jobbar medvetet med sina värderingar är betydligt mer lönsamma än andra företag. Därför har det betydelse att mäta och kartlägga värderingarna. Områden som vi ägnar vår uppmärksamhet med regelbundenhet och systematik brukar utvecklas och förändras. Vi mäter mycket annat, men inte värderingar, trots att det är just våra värderingar som sätter tonen för vad vi prioriterar och hur vi gör saker. Och ökad medvetenhet kring värderingar synliggör beteenden och instinkter hos bärarna av varumärket – de som ytterst ska leva upp till varumärkeslöftet.

VÄRDERINGAR KAN UPPLEVAS som abstrakt och krångligt, men jag skulle rekommendera att börja utforska vad det innebär att jobba med värderingarna fullt ut. För hur det än är, i vår snabbförändliga digitala värld är medvetenheten kring våra värderingar en livlina och guide att hålla oss i för att nte tapa fotfästet.

3 PRINCIPER FÖR KULTURUTVECKLING

Princip 1: » Kulturkapital är den främsta konkurrensfördelen.

Princip 2: » Organisationer förändras inte – människor gör det!
– Förändringen börjar alltid med den personliga transformationen av ledarna.

Princip 3: » Att mäta spelar roll.
– Om du kan mäta det, kan du också hantera det.

Vill du veta mer se www.madicon.se